överlyxarn

nu kommer jobben från alla håll så jag blir nästan stressad. jag har ju haft en månad nu till tid. till sova, orka vara vaken, hitta på roligheter. vara ute. gå på pub. äta billig sushi. cykla. det har varit bra men också totalt förvirrande att hamna här. men jag och M har varit kreativare än någonsin med våra projekt, så jag kan inte påstå att vi egentligen hade ledigt. Men heck, det är egenvald tid med projekt vi älskar, så det har inte sugit energi, bara gett. Lite bäckahästenvarning eftersom vi mycket väl skulle kunna jobba dygnet runt tills vi sinade, med sådant när vi verkligen pratat ihop oss och druckit mycket kaffe.

Sörjer att det eventuellt är slut på det, det har varit så fint. Men det är inte slut. Det är bara inte på heltid nu. Det kommer andra saker som tar upp tid som också är roliga. Som fotografen jag jobbar med här i Vancouver, som det verkar bli ganska mycket jobb från. Lite för mycket tillochmed så jag kanske måste säga nej, eftersom jag inte vill att en enda person ska ha sudo över vad jag gör, och hålla mig hostage på heltid, jag utvecklas inte då. En stor del av anledningen är dessutom en kär gammal arbetsplats jag nu ska ta upp samarbete med - det erbjudandet gjorde mig kanske till den lyckligaste frilansaren i hela världen.

Detta kan också vara den sämsta uppdateringen ever. Lite kryptisk, och lite för mycket jobbprat, men beakta: quelle heur et il? Halv ett på natten, och jag och M är hemkomna efter nattpromenad med pizza och skräpkaffe (fast gott) från tim hortons, så inte konstigt att man känner sig sned.

Bilder här för kompensation: